Docent Mats Ramstedt, har tilldelats CAN:s drogforskningspris.
- Det känns tillfredsställande att ge priset till en forskare som på ett konkret sätt har gett underlag för alkoholpolitiken. Att ge priset till en ung forskare som har mycket kvar att ge är extra roligt, säger priskommitténs ordförande Kerstin Wigzell.

Statssekreterare Ragnwi Marcelid och pris- kommitténs Kerstin Wigzell delar ut priset till Mats Ramstedt. Foto: Per-Olof Svensson

Wigzell berättade utöver prismotiveringen att hon gjort en personlig enkät som beskriver Ramstedt som hjälpsam, smart, omtyckt och ödmjuk.
- Dessutom är han bra på att framföra sin kunskap på ett begripligt sätt.

I sitt tacktal sa Mats Ramstedt:
- Det är inte varje dag man får känna sig så här duktig...

Sedan berättade han om sin första föreläsning. Forskaren Eckart Kühlhorn sa dagen före att han fått förhinder och bad Ramstedt ta över en föreläsning på CAN. Långt in på natten föreberedde han sin föreläsning på temat "oregistrerad alkohol".

När det var dags för föreläsning presenterade CAN:s VD Björn Hibell honom och ämnet "Svensk narkotikapolitik". Det hade ju inte Ramstedt förberett och Hibell menade att då fick de väl nöja sig med det som Ramstedt hade att komma med.

- Det hördes gnäll bland åhörarna "vi ser inte dina bilder" och sedan kom dessutom min kollega Håkan Leifman mitt i denna kris med ett leende, berättade Ramstedt.

Det visade sig att allt var fejkat och det var upptakten till en svensexa för Ramstedt.

- Nu hoppas jag att detta pris är på riktigt, skojade Ramstedt men blev snabbt allvarlig igen och avslutade:

- Jag är tacksam och stolt, det är oerhört stimulerande.

PER-OLOF SVENSSON

Prismotivering:

Av prismotiveringen framgår att Mats Ramstedt genom sin forskning har lämnat betydande bidrag till förståelsen av kopplingen mellan alkohol och alkoholrelaterade problem både på befolknings- och individnivå.

Han har utvecklat denna forskningstradition genom att utvidga det jämförande perspektivet från, inledningsvis, Väst- och Östeuropa till Kanada och USA och senast Australien, och genom att inkludera fler skadeindikatorer.

Ett viktigt fynd från Ramstedts forskning är att den eventuellt skyddande effekt som alkohol kan ha på hjärt- och kärldödlighet bland måttlighetskonsumenter inte tycks väga upp den negativa inverkan som en ökad konsumtion har på hjärtdödlighet bland storkonsumtenter. Ramstedts studier av skillnader i dryckesvanor mellan länder i Nord-, Mellan- och Sydeuropa har dokumenterat betydelsen av dryckesmönster, i synnerhet berusningsdrickande, för att förstå skillnader mellan länder i sambandet mellan alkohol och skador.

Ett annat centralt område i Ramstedts verksamhet är Monitorprojektet vars syfte är att genom månatliga mätningar kartlägga och följa befolkningens faktiska alkoholkonsumtion.

Som ledare för detta projekt har han utvecklat det till att även bli ett dataunderlag för forskning om den oregistrerade konsumtionens roll för skador och totalkonsumtion. Ramstedt har även bidragit med samhällsekonomiska kostnadsberäkningar på såväl alkohol- som narkotikaområdet, liksom utvärderingar av alkoholpolitiska förändringar.